Vänsterpartiet i Jönköping
Thordis

Thordis Samuelsson skrev:

Som man bäddar får man ligga

Varför ifrågasätter ingen EU:s roll i britternas önskan att frånträda...

På gång

Demonstration i Göteborg 16 september

Demonstrera mot krigsövningen Aurora 17! Lördag 16...
Läs mer

Qom Ut 26 augusti

Delta i prideparaden genom Jönköping! Samling på Per...
Läs mer

Medlemsmöte 4 september

Höstens första medlemsmöte. Nu börjar arbetet...
Läs mer

Arbetsgrupper

Vill du vara med i någon av arbetsgrupperna så kom...
Läs mer

Våra arrangemang görs i samarbete med


Kommunprogram

ETT RÖDARE OCH GRÖNARE JÖNKÖPING

Vänsterpartiets kommunprogram 2015-2018

Varje reellt steg framåt är mera värt än ett dussin program.

Karl Marx

Vi vill stärka det gemensamma, välfärden och det offentliga. Medborgarnas demokratiska inflytande, insyn och kontroll ska utvecklas. Vi är medborgare, inte kunder. Vi sätter människan före marknaden. Vänsterpartiet arbetar för jämlikhet, jämställdhet och rättvisa. Vårt framtida Jönköping är rödare och grönare.

I morgondagens Jönköping

 

är kommunen medborgarnas gemensamma och solidariska organisation,

bygger vi ständigt ett jämlikt och jämställt samhälle med en solidarisk fördelning och social utjämning,

har vi jämlika levnadsvillkor för alla invånare, garanteras medborgarna ett tryggt arbete med hälsosam arbetsmiljö och god lön, ett bra boende, en kreativ och stimulerande utbildning, en meningsfull fritid, dynamiskt kulturliv och tillgång till en kvalitativ välfärd,

 

råder ett klimat av sexuellt likaberättigande.

är kommunen en sammanhållande och drivande kraft i skapandet av ett uthålligt samhälle där alla kan utvecklas och få ett bra liv.

är verksamheten inom kommunen är långsiktigt socialt och miljömässigt hållbar utan att äventyra våra barns framtida behov.

genomsyras kommunen och medborgarna av ett ekologiskt förhållningssätt till miljö och natur,

har vi en jämställd arbetsdelning mellan obetalt och betalt arbete, där män tar lika stort ansvar som kvinnor för omsorgen av barn, gamla och sjuka,

känner sig medborgarna trygga och är kriminaliteten minimal.

 

DEMOKRATISERA KOMMUNEN

Solidaritet är mänsklighetens viktigaste ord.

 Henning Mankell

Vi slår vakt om den kommunala grundidén, att samhället ska ansvara för gemensamma nyttig-heter och för att människors behov ska tillgodoses på lika och rättvisa villkor. Skola, vård och omsorg för alla är ett gemensamt ansvar och ska finansieras gemensamt.

Privatiseringar och utförsäljningar ska stoppas. Grunden och utgångspunkten för denna politik är att skapa artificiella marknader - utgifterna står vi kollektivt för, vinsterna privatiseras. Det är exempel på konstgjord andning som inte har något med genuin marknadsekonomi att skaffa. Privatiseringar leder till ökad segregation, vidgade klassklyftor, minskad kontroll och insyn – demokratin krymper. Medborgarna förvandlas till kunder och politiken minimeras.

Vi ska värna våra gemensamma tillgångar. De kommunala bolagen ska förbli i offentlig ägo, skola och omsorg drivas i kommunal regi. Bestämmanderätten över det som styr stora delar av vår vardag ska ligga i medborgarnas egna händer, inte hos kortsiktiga vinstintressen. Med-borgarmakt och brukarinflytande ska öka. Kommunen ska satsa på självförvaltning bland såväl personal som brukargrupper. Etnisk mångfald ska prägla kommunens verksamheter.

Jämställdhetsperspektivet ska genomsyra kommunens alla verksamheter. Patriarkala struk-turer ska brytas och kommunen ska säkra att alla medborgare får lika god service och lika bemötande oavsett kön.

Öppenhet och offentlighet ska råda i all kommunal verksamhet. Kommunens webbplats ska innehålla samtliga antagna dokument, program, konventioner, mål- och policydokument och föreskrifter. Till gagn för medborgarna och de förtroendevalda ska analyser och rapporter om socioekonomiska förhållanden i kommundelarna kontinuerligt utarbetas och presenteras. Dessa utgör underlag för vilka insatser som krävs för att utveckla kommunen till det bättre och skapa mer rättvisa förhållanden för dess medborgare.

Att redovisa hur vi nyttjar och förvaltar våra gemensamma resurser och angelägenheter är en självklarhet i ett öppet och demokratiskt samhälle. De så kallade friskolornas ägandestruktur, omsättning, vinst och var eventuell vinst tar vägen ska redovisas i kommunens årsredovisning.

Kommunen ska endast anlita seriösa företag som följer de spelregler som gäller för svensk arbetsmarknad. Skattepengar ska under inga omständigheter användas för att subventionera usla arbetsvillkor, dålig arbetsmiljö eller miljöskadlig verksamhet. Ett minimikrav är att anbudsgivaren skrivit på kollektivavtal. Alla leverantörer skall respektera ILO:s kärnkonven-tioner genom hela produktionskedjan. Kommunen ska vid upphandling av tjänster kräva att meddelarskydd ska gälla för de anställda.

En antidiskrimineringsklausul ska införas i de kommunala upphandlingskontrakten för att säkerställa att medborgarnas skattepengar inte går till företag som diskriminerar. Klausulen innebär att entreprenören åtar sig att inte bryta mot gällande diskrimineringslagstiftning, och om så sker har kommunen rätt att häva avtalet.

Kommunen ska skaffa sig verktyg och ha resurser för att under hela avtalstiden kunna övervaka att ställda krav på arbetsvillkor följs.

 

EN ARBETSGIVARE MED DEMOKRATI OCH JÄMSTÄLLDHET SOM LEDSTJÄRNA

Om man vill bryta ner en människa så behöver man bara göra hennes arbete meningslöst. Fjodor Dostojevskij

 

Jönköpings kommuns förvaltningar och bolag ska vara förebilder som arbetsgivare och före-dömen när det gäller personalpolitik. Personalen ska vara delaktig och ha inflytande över sin arbetssituation. Kommunen ska satsa på självförvaltning och utveckla en decentraliserad arbets-organisation som tar till vara personalens individuella förutsättningar och kompetens. Kommu-nen ska ha ett nära och förtroendefullt samarbete med de fackliga organisationerna och till-sammans med brukare och anställda verka för en verksamhet med hög kvalitet.

 

Egen försörjning är grunden för personlig frigörelse och självständighet. Kvinnor arbetar oftare deltid och har, oftare än män, ofrivilliga deltidsanställningar eller tidsbegränsade anställningar. Alla ska ha rätt till heltid. Ofrivilliga deltidstjänster ska omvandlas till heltidstjänster och timanställningar till fasta tjänster. Det bör finnas pooltjänster på de flesta enheter för att man snabbt ska kunna sätta in utbildad arbetskraft när det behövs ersättare. Delade turer ska inte förekomma annat än undantagsvis. Vikariat och visstidsanställningar ska få vara längst ett år.

En försöksverksamhet med arbetstidssänkning till sex timmar per dag ska påbörjas. Enligt vår uppfattning bör en sådan verksamhet påbörjas inom äldreomsorgen, hemtjänsten och/eller individ- och familjeomsorgen. Verksamheten ska vara knuten till följdforskning. En utvärde-ring av försöksverksamheten ska utgöra underlag för beslut att utvidga arbetstidssänkningen även till andra kommunala verksamheter.

TES ska avskaffas inom hemtjänsten. Berörda fackliga organisationer ska involveras i arbetet med att utveckla ett nytt system baserat på tillit och personalens självständighet.

Sjuktalen ska ligga på en låg nivå. Orsaken till ökande sjuktal ska omedelbart analyseras. I de fall sjukskrivningarna har sin orsak i arbetsmiljön, inklusive arbetsbelastning, ska detta åtgärdas skyndsamt. All personal ska ha möjlighet att delta i friskvårdssatsningar på arbetstid. Frisk-vårdssatsningar ska inbegripa både fysisk och psykisk hälsa.

 

All personal ska ha möjlighet till kontinuerlig kompetensutveckling inom sitt område. Personalutbildning ska, gärna i samarbete med organisationer, belysa hur livsvillkor påverkas av kön, sexualitet, etnicitet och funktionsnedsättning. Utbildningar för personal och förtroende-valda ska innehålla moment om härskarteknikerna.

 

Etnisk mångfald ska prägla kommunens verksamheter. Andelen anställda med invandrarbak-grund ska motsvara andelen av invånarna med invandrarbakgrund. Erfarenhet från olika kulturer och flerspråkighet ska anses meriterande vid anställningar.

Kommunen ska uppmuntra män att i ökad omfattning ta ut föräldraledighet. Vid nyanställning ska uttagen föräldraledighet ses som en merit.

Principen om lika lön oavsett kön ska gälla. Det krävs kunskap och insikt om de dolda strukturer som ligger till grund för den orättvisa skillnaden mellan mäns och kvinnors löner. Orättvisor ska blottläggas och åtgärdas. En medveten och konsekvent lönepolitik med jämställdhet som ledstjärna ska prägla kommunen. Fallskärmsavtal och liknande anställningsförmåner ska inte förekomma i Jönköpings kommun.

Arbetsdelningen mellan kvinnor och män leder till en könsuppdelad arbetsmarknad. Kvinnor befinner sig generellt sett i yrkeskategorier med lägre medellön. Det är därför viktigt att aktivt arbeta för att bryta den könssegregerade arbetsmarknaden. Kommunen ska arbeta aktivt för att få in fler män inom äldreomsorg och förskolan och fler kvinnor i ledande positioner och inom tekniska yrken. Kvinnor ska uppmuntras att söka chefsbefattningar. En strategi för detta ska utarbetas.

Det ska ställas tydliga krav vid tillsättning av tjänster för att minska utrymmet för godtycklighet och att osakliga grunder påverkar urvalet vid anställningsintervjuer.

 

ETT ÖPPET OCH TOLERANT JÖNKÖPING

 

Universums moraliska båge är lång men den böjer sig mot rättvisa.

Martin Luther King

Jönköpings kommun ska motverka rasism och främlingsfientlighet och ha en human och solidarisk inställning till flyktingar och invandrare. Människor med olika kunskaper, erfaren-heter och med olikartad kulturell och etnisk bakgrund ger en berikande mångfald. Kommunen ska solidariskt med landets övriga kommuner ta ansvar för flyktingmottagandet.

Kommunen ska samarbeta med ideella organisationer, föreningsliv och vänfamiljer i syfte att integrera flyktingar och invandrare i samhället. För att motverka boendesegregation är det viktigt att det tillskapas bostäder med rimlig hyra i olika kommun- och stadsdelar.

Flyktingar ska snabbt få möjlighet till språkundervisning, övriga studier, praktik eller annat arbete för att underlätta integrationen i samhället. Heldagsverksamhet ska gälla för samtliga flyktingar.

Papperslösa flyktingar ska ha rätt till hälso- och sjukvård på samma sätt som övrig befolkning. Att vistas i skolan några timmar om dagen, med struktur och kamrater, kan vara avgörande för barnens välbefinnande. Den rätt som gäller för barn till asylsökande ska därför också gälla för barn som lever gömda. Det ska gälla från förskola till gymnasieskola inklusive särskola.

Personal i kommunal verksamhet och verksamhet finansierad med kommunala medel ska ha kompetens för att kunna bemöta fördomar om HBTQ-personer och främja ett klimat för sexuellt likaberättigande.

Kommunen ska utveckla vänortsrelationer med kommuner i olika delar av Europa och i övriga delar av världen.

Kommunen ska delta i solidaritetsyttringar när det handlar om kränkningar av mänskliga rättig-heter och brott mot folkrätten. Kommunen bör lämna internationell katastrofhjälp och med-verka i biståndsprojekt.

Jönköpings kommun ska ansluta sig till The International Cities of Refuge Network och där-med förbinda sig att under en tvåårsperiod ge en fristad till en förföljd författare, som ges säkerhet och ekonomisk trygghet, fri bostad och uppehälle i kommunen.

 

KULTUR OCH FRITID

Jag har fotbollen att tacka för allt jag vet om moral och etik.

Albert Camus

Kulturen ger oss möjlighet att tolka vår verklighet och andras sätt att tänka och känna. Inte sällan ses resurser till kulturen som en ren utgiftspost – vi ser det som en investering för framtiden. Kulturpolitiken är ett led i fördjupningen av demokratin. Kommunen ska stödja kulturens mångfaldiga former och tillgodose medborgarnas behov av kulturella mötesplatser för samtal och intellektuell stimulans.

Jönköping har ett rikt historiskt arv i form av byggnader, folkliga traditioner och samlingar av föremål. Detta arv ska värnas genom levande och tillgängliga museer och arkiv. Kommunen ska samarbeta med föreningslivet för att vårda kulturarvet. Kommersialisering av kommunala kulturverksamheter motverkas. Kommunen ska ha en tillgänglig katalog över konst i kommunal ägo. En bredare utställning av denna konst ska göras årligen. En permanent konsthall ska byggas.

Stöd till barn- och ungdomskultur ska prioriteras. Amatörkulturen ska främjas. Musik-, dans och teatergrupper ska ges tillgång till ändamålsenliga lokaler till rimliga kostnader. Verksamheter med inriktning på att öka den kulturella mångfalden ska uppmuntras och stödjas.

Bibliotekens roll som kulturcentra ska stärkas och biblioteksfilialernas roll i kommundelar och bostadsområden framhävas. Arbetsplatsbibliotek ska inrättas.

Pluspolare-kortet ska omfatta samtliga kommunala kultur- och fritidsanläggningar och evene-mang.

Delaktighet och makt över samhällsutvecklingen handlar också om rätten till meningsfulla och stimulerande fritidssysselsättningar. Kommunen ska ha ett blomstrande och starkt föreningsliv som främjar jämställdhet och folkhälsa, och som motverkar diskriminering och trakasserier.

Samtliga barn och ungdomar oavsett kön, funktionsnedsättning och socioekonomisk tillhörig-het ska ha lika villkor för sitt idrottande. Resurser ska fördelas utifrån ett jämlikhets- och jäm-ställdhetsperspektiv. Föreningar som arbetar medvetet med dessa perspektiv ska lyftas fram som goda exempel. Detta gäller även för föreningar som arbetar aktivt för att motverka fördomar mot hbtq-personer.

Fritids- och friluftsverksamhet ska erbjudas i alla kommundelar. Barn och ungdomar ska prio-riteras i verksamheten. Förvaltningen ska regelbundet kartlägga barns och ungdomars fritidsvanor varvid socioekonomiska faktorer särskilt beaktas. Alla ska ha möjlighet att engagera sig i föreningar. Hyror ska hållas på en låg nivå för föreningarna. För att minska trycket på de idrottsanläggningar som finns och öka tillgängligheten för träningstider ska vi fortsätta utbyggnaden av fler utrymmen och arenor för idrotten.

En förstärkning av fritidsgårdarna skall genomföras. Tillgängligheten till dessa ska ökas, bland annat genom förlängda öppettider. Till viss del kan ungdomarna själva, tillsammans med föreningar i området, stå för öppethållandet.

Föreningar och organisationer ska ges möjlighet att på egen hand förvalta och driva lokaler och anläggningar där även allmänhetens behov av aktiviteter kan tillgodoses.

Det ska finnas god och samlad information om Jönköping och Vätterbygden till såväl de egna kommuninvånarna som besökare och turister. Kommunens broschyr om kulturhistoriskt värdefulla byggnader ska utgöra del av informationen till besökare och turister. De stadsnära naturreservaten och naturområdena ska vara givna inslag i turistinformationen.

En särskild satsning på gamla Ulricehamnsbanan som cykel- och vandringsled ska göras. Befintliga vandringsleder ska, där så är möjligt, bindas .v Zcalman.se

 

EN SAMMANHÅLLEN SKOLA FÖR ALLA

Det mest påfallande med den nya skola vars konturer nu kan anas är att den är så gammaldags.

Sven-Eric Liedman

Vi vill ha en skola där barn möts och lär känna varandra oavsett bakgrund, med samma möjligheter att växa och utvecklas. Det rådande kaoset med friskolor gynnar de resursstarka, ökar segregationen och vidgar klassklyftorna. Mot detta sätter vi integration, humanism, kunskap och bildning i en sammanhållen skola för alla elever.

Varje elev, förälder och anställd ska vara väl förtrogen med skolans värdegrund där likabehand-lingsplanen ska vara en del av arbetet. Skolan ska bedriva ett aktivt arbete för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det behövs ökade kunskaper hos vuxna, lärare och skolledare om hur kränkningar, makt och föreställningar om kvinnligt och manligt hänger ihop. Skolan har ett stort ansvar att bryta nedsättande jargonger och uttryck bland eleverna. Genusfrågan ska vara levande i det dagliga arbetet och på alla skolor ska det finnas ett aktivt jämställdhetsarbete.

Skolan har ett ansvar att ge alla elever det stöd och de resurser som behövs för att de ska kunna nå målen. Det är skolan som ska anpassas till eleverna, inte eleverna som ska anpassas till skolan. Resurstilldelningen ska ske efter den enskilda skolans och elevens behov. Barn med särskilda behov ges hög prioritet.

På förvaltningsnivå ska finnas personer som noga följer utvecklingen och forskningen inom skolans och utbildningens värld. Arbetet med utvecklingsstöd rörande lärandets aspekter och villkor ute i organisationen ges hög prioritet.

Lektorstjänster inrättas i grundskolan och gymnasiet. Förvaltningarna har i uppdrag att i samarbete med universitet och högskola påbörja lektorsutbildning för lärare i kommunen.

 

KUNSKAP ÄR GRUNDEN FÖR DELAKTIGHET OCH DEMOKRATI

Livet är inget problem som ska lösas. Det är en verklighet som ska upplevas.

Sören Kirkegaard

 

Skolan är en gemensam angelägenhet och ska drivas i offentlig regi. Elevernas, föräldrarnas och personalens delaktighet och inflytande är en förutsättning för en väl fungerande och demokratiskt förankrad skola. Demokratin i skolan ska fördjupas och utvecklas. Alternativ pedagogik inom den kommunala skolan och barnomsorgen ska uppmuntras. Den enskilda skolan bör få ökad rådighet och möjlighet att i högre grad utforma sin egen verksamhet.

       

Skolan ska ha en god arbetsmiljö och vara väl anpassad till nya arbetsmetoder. Skolstädningen ska ges erforderliga resurser för att hålla god kvalitet. Skolan bör erbjuda barnen bra och näringsrik mat i en behaglig social miljö. Flertalet enheter ska ha eget tillagningskök. Andelen närproducerade och ekologiska råvaror ska öka. Alla skolor ska ha ett välsorterat bibliotek.

Elever som riskerar att inte uppnå målen ska få stödinsatser i ett tidigt skede. Extra insatser ska också kunna ges utöver den schemalagda tiden. Andelen elever med godkända betyg ska ligga på en hög nivå. Eftersom alla föräldrar inte förmår att tillgodose sina barns behov av stöd i skolarbetet vill vi införa läxhjälp på skoltid.

Alla barn med utländsk bakgrund eller barn som tillhör de nationella minoriteterna ska ha rätt till stöd i sitt modersmål. Forskning visar att barn som har goda kunskaper i sitt förstaspråk och  god kännedom om sin bakgrund har lättare att lära sig svenska, och även att utveckla färdigheter inom andra områden.

 

Skolan ska på olika sätt stimulera elever till fysiska aktiviteter. Kartläggningar av elevernas psykiska och fysiska hälsa ska kontinuerligt genomföras. Alla skolor ska ha obligatorisk sim-undervisning från årskurs 2. Alla elever ska garanteras undervisning tills de lärt sig simma.

Alla barn ska ges möjlighet att ”prova på” dans, drama eller musik i skolan. Kulturskolan ska knytas närmare skolverksamheten för att underlätta för att barn i samtliga kommundelar ska kunna delta i verksamheten. Kulturskolan ska vara avgiftsfri och ges resurser så att alla intres-serade har möjlighet att delta. För att stimulera barns och ungas kulturintresse ska alla elever erbjudas museilektioner, teaterföreställningar och skolbioföreställningar varje år.

 

Skolbarnomsorgen i kommunen ska vara tillgänglig för alla och hålla en hög kvalitet med utbildad personal. I samverkan med skolan skapas en helhet som bidrar till elevernas utveckling och lärande.

 

Alla barn ska ha rätt till heltid i förskolan, även barn till föräldralediga och arbetssökande. Kommunen ska kunna erbjuda nattbarnomsorg och barnomsorgslösningar för föräldrar med obekväm arbetstid. Barngruppernas storlek inom förskoleverksamheten ska minska.

Kommunen ska verka för att Länstrafiken inför ett system där alla barn under sju år åker gratis. Detta innebär bland annat att förskolor kan göra utflykter till en låg kostnad.

 

EN GYMNASIESKOLA PRÄGLAD AV BILDNING, MÅNGFALD OCH DEMOKRATI

Ett liv där man inte ställer granskande frågor är inte värt att leva för människan.

Sokrates försvarstal

 

En gemensam gymnasieskola anpassad efter varje elevs behov och som stimulerar till kritiskt och självständigt tänkande, är nödvändig för att riva klassbarriärerna, utveckla demokratin och bygga framtiden. Mot högerns flummiga skolpolitik med krav på hårdare tag, mer betyg och med målsättningen att förvandla skolan till en marknadsplats sätter vi kunskap, bildning och demokrati! Det är utifrån detta perspektiv vi vill att våra gymnasier inte bara ska ge kunskaper för en framtida verksamhet utan också utgöra dynamiska och perspektivöppnade arenor som bidrar till elevernas bildningsprocess.  

Gymnasieskolan ska drivas i offentlig regi. Den ska vara tillgänglig för alla elever. Ingen ska nekas tillträde till gymnasieskola eller gymnasieutbildning på grund av funktionsnedsättning. Elever som behöver extra/särskilt stöd ska få det. Alternativa studieformer för skoltrötta elever ska finnas. Fler verksamheter av typen Ung Arena bör startas. Där kan kommunens förvaltningar samverka utifrån den enskildes individuella behov.

Kartläggningar av gymnasieelevernas psykiska och fysiska hälsa ska kontinuerligt genom-föras. ”Överlämningen” från grundskola till gymnasieskola ska ses över och utvecklas.

Gymnasieskolan ska vara en enhetlig sammanhållen verksamhet med många valmöjligheter. Segregation gymnasieskolor emellan ska motverkas med ett så brett programutbud som möjligt på respektive gymnasieskola.

Gymnasieskolan ska vara en dynamisk arena i vardagen. Skolan ska vara öppen för offentlig verksamhet, näringsliv, folkrörelser, politiska partier och intresseorganisationer. Gymnasie-skolan ska vara fri från reklam och sponsring.

 

LIVSLÅNGT LÄRANDE

Att studera åsikternas historia är ett nödvändigt första steg mot tankens frigörelse.

John Maynard Keynes

 

Goda möjligheter till utbildning motverkar kunskapsklyftor och därmed klassklyftor. Rätt till vuxenutbildning ska vara lika självklar som rätten till arbete. En viktig uppgift är att till-handahålla en vuxenutbildning som stärker möjligheterna för individen att utvecklas och ta till vara sina intressen

Arbetslösheten hos funktionsnedsatta har ökat. Därför måste tillgängligheten till vuxen-utbildning förbättras, för att öka chansen till arbete.

Gymnasial vuxenutbildning är viktig i det livslånga lärandets perspektiv. En större del av vuxenutbildningen ska ske i kommunal regi för att garantera kvalitet och kontinuitet.

Folkhögskolorna - vars yttersta uppgift är att i människans alla skeden i livet bidra med bildning, utbildning och kultur - är viktiga för att möjliggöra för fler att söka till högskolor och universitet, det är därför viktigt att kommunen värnar om folkhögskolornas fortlevnad.

 

SOCIAL OMSORG

EN VÄRDIG ÅLDERDOM

Inget samhälle kan väl vara livskraftigt och lyckligt när flertalet lever i fattigdom och misär. Adam Smith

Vård och omsorg för alla - solidariskt finansierad via skattsedeln – är vår självklara utgångs-punkt. Vi motsätter oss en utförsäljning av välfärden. Vi verkar för att vård och omsorg ska präglas av trygghet och värdiga villkor.

Äldreomsorgens insatser ska kännetecknas av respekt, lyhördhet och dialog. Den äldres behov ska stå i centrum genom ett lagarbete och genom att resurserna samlas runt den äldre. All perso-nal i äldreomsorgen ska ha utbildning för sina arbetsuppgifter. Det ska finnas ett väl fungerande samarbete mellan kommunens äldreomsorg, sjukvården och hemsjukvården. Kunskap om homo-, bisexuellas och transpersoners livssituation är viktigt för att få bästa möjliga omsorg för varje individ. Även kunskap om mäns våld i nära relation i äldreomsorgen ska belysas.

Ur feministiskt perspektiv är det viktigt att stöd och hjälp till en närstående alltid måste vara frivilligt liksom det måste vara frivilligt att ta emot stöd från en anhörig. Anhöriga ska ges gott stöd i vården genom avlastning och avlösning.

Tillgänglighetsfrågorna är avgörande för äldres möjligheter att långt upp i åldrarna leva självständigt. Därför ska vi ha en tillgänglig och kostnadsfri kollektivtrafik, en utbyggnad av flexlinjer och en väl fungerande färdtjänst. Tillgängliga bostäder med hiss, god utomhusmiljö, närhet till service och möjligheter till gemenskap är andra viktiga områden.

Verksamheter i äldreboenden ska tillgodoses efter den enskildes behov. Daglig träning och akti-viteter ska finnas. Utevistelse, organiserad motion, kultur och sociala aktiviteter ska vara vardagliga inslag för äldre som har hemtjänst eller bor på äldreboende.

Många äldre lever ensamma och känner sig socialt isolerade i sin bostad. Vi vill därför utveckla fler former av boende för äldre där behovet av gemenskap kan tillgodoses. För att minska risken för fallskador i hemmet ska äldre ha tillgång till kostnadsfri fixartjänst och kunna få råd om och hjälp med att anpassa miljön i lägenheten.

Måltiderna inom både hemtjänst och äldreboenden ska vara en källa till njutning och vara en social aktivitet med tid för samtal och reflexion. Maten ska vara anpassad för äldre människors näringsbehov och serveras på tider som gör att nattfastan inte blir för lång.

Insatserna till äldre med annat modersmål än svenska ska utvecklas så de får stöd i vardagen av personal som talar det egna språket och har kunskap om deras bakgrund, tidigare livsvillkor och religiösa övertygelser.

Kunskap om homo-, bisexuellas och transpersoners livssituation är viktigt för att ge bästa möjliga omsorg för varje individ.

Kunskap om och synliggörande av våld i nära relation hos äldre måste bli bättre.

 

TILLGÄNGLIGHET FÖR ALLA

Alla människor är medlemmar av samma familj, de har ett gemensamt ursprung i skapelsen. Om en lem drabbas av smärta grips alla de andra av oro. Om andra människors lidande inte gör dig ont förtjänar du inte namnet människa.

Saadi

 

Många människor har någon form av funktionsnedsättning som påverkar deras vardagsliv. Det sätt vi utformar kommunen på kan antingen utestänga människor eller undanröja hindren för deras möjligheter att vara en del av samhället. Ett tillgängligt Jönköping är en fråga om demokrati och mänskliga rättigheter. Därför krävs att det bedrivs ett systematiskt tillgänglighetsarbete inom alla verksamhetsområden.

 

Rätten till assistans ska stärkas så att intentionerna om ett liv på lika villkor kan uppfyllas. Möjligheter till arbete ska förbättras, bland annat genom moderniserade lönestöd.

Människor med psykisk, fysisk, kognitiv och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning har ofta en utsatt situation. De behöver insatser för att få vardagslivet att fungera. Samarbetet mellan sjukvården och kommunen måste fungera bra.

I rehabiliteringsarbetet för personer med funktionsnedsättning ska verksamheter med själv-förvaltning utgöra en viktig del. Sociala kooperativ och mötesplatser inrättas, alternativt utvecklas.

Många med fysisk och psykisk funktionsnedsättning möts av fördomar och rädsla. Därför måste kunskap spridas och fördomar motverkas. Våld i nära relation hos personer inom funktions-hinderomsorgen måste synliggöras. Kvinnor med funktionsnedsättning är ofta dubbelt utsatta.

 

VÄLFÄRD ÄR BROTTSFÖREBYGGANDE

Skurkar faller inte ner från skyn, inte heller stiger de upp ur jorden som onda andar.  De är produkter av en felaktig social ordning och varje medborgare är därför skyldig till deras existens.

Mahatma Gandhi

Brottsligheten är socialt rotad. Det brottsförebyggande arbetat handlar om att motverka segre-gation och klassklyftor och om att bygga välfärd och trygghet. Utanförskap, maktlöshet och vidgade klassklyftor riskerar att öka brottsligheten. Trygga och stabila uppväxtvillkor, meningsfullt arbete och fritid samt delaktighet i samhällslivet och möjlighet att påverka den egna situationen – att bygga välfärd och demokrati - minskar risken för brottslighet. Vår vision är ett Jönköping utan kriminalitet och osämja, där medborgarna känner trygghet och väl-befinnande. Det krävs också ett välfungerande samarbete mellan olika myndigheter, ideella insatser samt intressegrupper som verkar för våldsförebyggande insatser.

Många barn och kvinnor utsätts för våld i nära relationer. Arbetet mot familjerelaterat och skamrelaterat, så kallat hedersrelaterat, våld måste intensifieras. Stödet till våra kvinno- och tjejjourer ska öka. Därför ska inte kommunens kvinno- och tjejjour upphandlas genom formellt upphandlingsförfarande. Vi förordar att verksamheten drivs i partnerskap med kommunen. Då kan även ett nödvändigt förebyggande arbete mot mäns våld ingå.

 

KAMP MOT MISSBRUK AV ALKOHOL OCH DROGER

Bacchus har låtit fler drunkna än Neptunus.

Thomas Fuller

Förebyggande arbete ska vara kommunens ledord i arbete mot alkohol och annat drogbruk. I arbetet ska föreningslivet involveras och samarbetet med organisationer som har drogförebyggande arbete som mål ska stärkas. Fler drogfria mötesplatser och alternativ för barn och ungdomar ska erbjudas.

Kommunen ska ha en samordnare för arbetet med alkohol och droger i syfte att få en helhetsbild. Detta gör det lättare att få samordnade insatser över förvaltningsgränserna och mellan kommun, region och andra myndigheter.

Kommunen ska, så långt det är lagligt möjligt, begränsa det nattliga öppethållandet på krogar och pubar. En aktiv tillsyn av alkoholserveringen ska bedrivas, gärna i samarbete med skattemyndigheten.

 

VI BYGGER ETT HÅLLBART SAMHÄLLE

SAMHÄLLSBYGGANDE

Människorna kommer till staden för att söka en utkomst och överleva men de stannar där för att kunna leva ett gott liv.

Aristoteles

Samhällsplaneringens tidsperspektiv ska vara långsiktigt. Det kräver kraftfulla planverktyg och en proaktiv kommunal planläggning som drivs oberoende från ekonomiska intressen och ger möjlighet till en styrning av stadens utveckling som utgår från samhällsintresset. Kommunen bör i högre grad än i dag upplåta mark med tomträtt.  Detta för att behålla rådighet över marken och för att inte markpriser ska bidra till att driva upp kostnader.

Kommunen ska i sitt planarbete värna det offentliga rummet. I förslagen till planprogram och detaljplaner ska tydligt redovisas hur tillgången till det offentliga rummet påverkas av bygg-nationerna. För att stärka demokratin i planprocessen vill vi att kommunen utvecklar arenorna för dialog mellan allmänhet, tjänstemän och politiker.

Jönköping ska vara anpassat för alla olika människors förmåga och behov. Barnperspektivet ska finnas med i stadens utveckling och genomsyra plan- och byggarbetet. Det är viktigt att byggande ger utrymme för en miljö där barn i olika åldrar kan vistas och utvecklas.

 

Den svenska landsbygden ska leva. Det ekonomiska systemet koncentrerar av egen kraft investeringar och kapital till centrum, detta måste kompenseras med offentliga åtgärder för tillgång till riskkapital utanför tillväxtområdena, utvecklad samhällsservice och omfattande investeringar i hållbara transporter som når hela kommunen.

Samhället skall byggas och planeras med utgångspunkt i prioriteringsordningen fot, cykel, kollektivresor och - i sista hand - bilar. Prioriteringsordningen gäller från stort, översiktligt och ner till det enskilda gaturummet. Även med bränslesnåla bilar som körs på förnyelsebara drivmedel är bilismen omöjlig att i dagens omfattning förena med hållbara städer. Massbilismen är beroende av en resurskrävande infrastruktur som ökar avstånden och leder till en ohållbar markanvändning.

Privatbilen ska inte längre tillåtas vara normerande för samhällsplaneringen. Genom väl fungerande kollektivtrafik, utbyggt GC-nät och tillgång till bilpooler kan utrymmet för bilar krympas avsevärt och istället ersättas av torg, lekplatser och grönområden.

En kommunal arkitekturpolitik ska utarbetas. Kulturhistoriska miljöer och arkitektoniskt värde-fulla byggnader ska skyddas. Särskilt intressanta byggnader och miljöer ska förses med informationsskyltar på flera språk.

Tändsticksområdet ska behållas i kommunal ägo och utvecklas till ett levande kulturcentrum och en grön stadsdel. Arbetet med en detaljplan för området ska prioriteras. Planerna på ett höghus i direkt anslutning till området ska skrotas.

 

Kommun ska behålla Rosenlunds herrgård i sin ägo. Området med Rosenlunds herrgård, Rosariet och parken ska restaureras och fyllas med verksamheter som är offentliga till sin natur och kommer medborgarna till godo.

 

Barnarpsgatan mellan Brunnsgatan och Västra Storgatan ska omvandlas till gågata.

Inga fler externa köpcentra ska byggas. I vår kommun finns flera stora externa köpcentra vilka bidrar till ökade biltransporter och till urholkad service i stadskärnan och ute i kommundelarna.

 

KOLLEKTIVTRAFIK OCH TRANSPORTER

Ingen kan vinna kampen om jordens resurser. Vi kan bara gemensamt göra dem uthålliga. Bengt Hubendick

Satsningen på lokal och regional kollektivtrafik ska fortsätta. Befintligt järnvägsnät ska utnyttjas. Kollektivtrafiken ska i största möjliga omfattning samordnas med andra trafiksystem som taxi, färdtjänst och skolskjutsar. Tillgänglighetsfrågorna är avgörande för att äldre och funktionsnedsatta ska kunna leva ett självständigt liv. Därför ska vi ha en tillgänglig kollektivtrafik, en utbyggnad av flexlinjer och en väl fungerande färdtjänst utifrån resenärens behov. Alla bostads- och industriområden ska vara väl försedda med kollektivtrafik. Kollektivtrafiken ska på sikt vara utan avgift.

 

Biltrafiken i centrala stadsdelar ska minskas genom övergång till andra trafikslag och infartsparkeringar. I anslutning till infartsparkeringarna ska det finnas snabba kollektiva förbindelser till kommunens centrala delar. Jönköpings olika centra skall förbindas med ringlinje, företrädesvis spårburen.

Cykeln är, under en stor del av året, ett förträffligt transportmedel. Den varken förorenar eller bullrar, tar liten plats i stadsmiljön och är bra för hälsa och välbefinnande. I varje stadsområde ska det finnas ett genomgående GC-nät med separerade banor för gång och cykel. Det ska vara möjligt att gå och cykla i ett sammanhängande nät av trygga gång- och cykelvägar. Parkeringsmöjligheter för cyklar ska förbättras.

Satsningen på biogas som fordonsbränsle ska fortsätta. Upphandling av transporttjänster, skolskjutsar, färdtjänst och taxiresor ska innehålla krav på förnybara drivmedel.

Ökad trafiksäkerhet och bättre miljö ska garanteras de boende genom t ex fler övergångs-ställen, bättre belysning, vägbulor, nedsänkta trottoarkanter, omledning av trafik och sänkt hastighet. Normen bör vara 30 km/tim i städernas och tätorternas mest centrala delar samt på gator vid kommunens skolor. Kollektivtrafiken ska bli tryggare genom att alla gångvägar till och från hållplatser är väl upplysta och utan skrymmande buskage.

 

BOSTADSPOLITIK                                                                                                                                                  Vi bygger landet i gärning och ord 

Karl Fredriksson

 

Levnadsvillkor och möjligheter ska inte avgöras av var man råkar bor. Dock är Jönköping en kommun präglad av segregation. Det finns stora skillnader mellan kommundelarna när det handlar om sociala och ekonomiska förhållanden, hälsa med mera. Segregation är en avspegling av klassamhället. Vi vill bryta bostadssegregationen. I varje bostadsområde ska finnas en blandning av flerbostadshus och småhus med större och mindre lägenheter, med olika upplåtelseformer. Det måste byggas mer hyresrätter. Kommunens markprissättning ska tydligt prioritera hyresrätter.

De allmännyttiga bostadsföretagen ska stärkas. Vi motsätter oss all försäljning av kommunala bostäder till privata företag.

Det är ungdomar och utlandsfödda som har svårast att finna och bekosta sin egen bostad. Många ungdomar och utlandsfödda bor inneboende för att det är omöjligt att hitta en egen bostad till rimlig kostnad. Kommunen ska prioritera byggande av hyresrätter med låga hyror.

Nyproducerade bostäder i kommunen ska vara tillgänglighetsanpassade.

 

 

 

 

 

ETT GRÖNARE JÖNKÖPING

Solen är ny var dag.

Herakleitos

Jönköping ska vara en grön kommun där miljömålen genomsyrar all verksamhet. Arbetet med att minska kommunens miljöskuld och arbetet med att garantera medborgarna ren luft och rent vatten ska ges högsta prioritet.

Vi värnar Vättern. Tungmetaller från militärövningar och gruvbrytning riskerar vårt dricks-vatten. Jönköpingsbornas vattentäkt får aldrig hotas.

Den biologiska mångfalden ska värnas och det ska skapas fler naturskyddade områden av skiftande karaktär i kommunen. Kommunens tätortsnära skogar och grönområden ska vara till för friluftsliv och naturupplevelser och skötas därefter. Den antagna skogsskötselplanen ska följas.

Vid nybyggnation av bostäder är det viktigt att utgå ifrån ett miljömedvetet perspektiv från början. Dagens miljöteknik ger goda möjligheter att bygga energisnålt och miljövänligt och ger goda förutsättningar för återvinning och källsortering. Vid ombyggnationer av äldre hus ska miljöteknik användas för att möjliggöra minskade energikostnader och en god avfalls-hantering. Alla nya hus ska vara förberedda för solceller.

Jönköpings kommun bör anta ett program för miljöanpassat bostadsbyggande. Kommunen bör använda detaljplaner och markanvisningar för att ställa krav på minimal miljöpåverkan både under byggtiden och under byggnadernas livstid. Byggverksamhet ska baseras på god resurshushållning med bland annat energi och byggmaterial. Kommunen ska vara ett föredöme och bygga bättre än vad lagstiftningen kräver.

Klimatförändringen ger oss en ökad nederbörd. Därför blir kommunens arbete med klimatanpassning allt viktigare. Andelen hårdgjord yta får inte bli för stor, då risken för översvämningar ökar. Grönytor och parker är här en lösning. Ingen ytterligare utbyggnad ska ske på åkermark. Som en följd av klimatförändringarna kommer åkermarken att bli allt viktigare

Klimatförändringens hot innebär att kraftfulla utsläppsminskningar måste genomföras. I dag går minskningen för sakta. Målet om en 40% minskning av utsläpp av växthusgaser 1990-2020 måste ligga fast.

De kommunala verksamheterna ska senast år 2025 drivas utan fossila bränslen och utan kärnkraftsel. Dessa mål och tillhörande åtgärder ska införlivas i programmet för hållbar utveckling – miljö. Energistrategin ska fortlöpande följas upp och revideras för att överensstämma med ny forskning och modern teknik. Kommunen ska fortsatt bedriva en aktiv energi- och klimatrådgivning. Verksamheten ska bedrivas i nära samarbete med Energikontor Norra Småland.

 

Arbetet med luftkvalitetsfrågor ska ges hög prioritet för att få en bättre innerstadsmiljö. Regelbundna mätningar av marknära ozon, kväveoxider, svaveloxider och partiklar ska genomföras. Information om uppmätta värden ska finnas lätt tillgängliga för medborgarna.

Kommunens taxesystem för vatten och avfall utformas så att det stimulerar till hushållning och kretsloppstänkande. Vi vill satsa på grönska och stadsodling. Det är bra för folkhälsan, psykisk hälsa och fastighetsvärden.

Bra miljöval ska prägla kommunens inköp. Livsmedel som innehåller gentekniskt förändrade produkter ska inte upphandlas. Andelen ekologiska och klimatcertifierade livsmedel ska öka och gärna överstiga de nationella målen. Rättvisemärkta varor ska prioriteras vid kommunala inköp.

 

ARBETSMARKNAD OCH NÄRINGSLIV

 

Det är en i grunden motbjudande tanke att samhället skulle hållas samman av förhållanden och känslor som uppkommer endast av ekonomiska intressen.

John Stuart Mill

Politiken har en avgörande roll när det gäller att skapa fler jobb och få en fungerande arbetsmarknad. Cirka en fjärdedel av arbetskraften finns inom stat och kommun. Samhället tar hand om barn och gamla, utbildar arbetskraften, botar och rehabiliterar, står för trygghets-systemen, försörjer med infrastruktur och mycket annat som behövs för att företag ska kunna fungera. Till detta kommer den lagstiftning som sätter upp spelregler för företagandet.

 

Kommunens geografiska läge utgör stora fördelar då det gäller produktion och transporter såväl för industri och jordbruk som för service. Företagare med olika verksamheter ska känna sig välkomna till Jönköpings kommun. Kommunen ska ha en samlad och tydlig ingång gällande företagsfrågor och ska, i samarbete med utvecklingsfonder, arbetsmarknadsmyndighet och finansieringsinstitut uppmuntra och understödja de som önskar starta företag.

 

Företagslotsen ger värdefullt stöd och hjälp till nya företagare. Även övriga kommunala verksamheter ska arbeta för ett gott företagsklimat. Hit hör bemötandefrågor och handläggningstider när man söker bygglov eller tillstånd. Avgifter och tillsynstaxor för fåmans- och småföretag bör ses över.

Väl fungerande service och god infrastruktur ska finnas i alla kommundelar. En god planering för lämplig industrimark ska finnas i olika delar av kommunen. Kommunen ska, i syfte att främja företagsetableringar, erbjuda mark och god infrastruktur med särskild satsning på spårbundna transporter. I infrastrukturen ingår även tillgång till bredbandsuppkoppling. Kommunen ska verka för att tillgång till sådan finns i hela kommunen.

 

 

Vänsterpartiet i Jönköpings kommun
Svavelsticksgränd 17 Box 4
553 15 Jönköping
Tel: 036 15 02 68 / 036 71 49 82

Info om webbplatsen
Kopiera gärna men ange källa.
Allt innehåll är skrivet av Vänsterpartiet
i Jönköping om inget annat anges.
Webbplatsen är skapad av Zcalman.se

RSS FEED

RSS FEEDS
Krönika
Blogg